in English

Articles
About me

www.flickr.com More of casselbrant's photos

[ ADSL - bredband för alla? ]

En internet-anslutning somfår våra gamla modem och ISDN-anslutningar att framstå som reliker från en svunnen tid. Finns det och har vi råd med det? PC+ har tittat närmare på ADSL som snart är ett alternativ på internetoperatörernas meny.

1995 löd Telias prognos att till år 2000 skulle två miljoner användare vara anslutna till internet med hjälp av olika bredbandstekniker, bland annat ADSL som skulle bjuda på nio megabit i sekunden i prestanda till användaren och två megabit i sekunden från användaren.

Nu är det 1999 och det verkar inte som om Telias prognos kommer att hålla.
Hösten 1999 ser dock ut attbli startskottet för jakten på kunder till ADSL-abonnemang för Telia, då man nu har kommit så långt i sina tester att man är mitt uppe i ett omfattande pilottest med 750 slutanvändare.

När jag tackade ja till erbjudandet att delta i detta test var det i första hand för att ta reda på hur en bredbandslösning som riktar sig till såväl företag som hushåll kan konkurrera pris- och prestandamässigt med den traditionella uppringda modemlösningen.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

VAD KRÄVS

Det som hårdvarumässigt krävs av din dator för att den ska vara redo för ADSL är Pentium-processor och ett nätverkskort av Ethernet tio-megabits-typ.

Till detta kommer programvara för kommunikation över TCP/IP-protokollet, som dock finns i såväl Windows 95/98 som NT.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

INSTALLATION

Installationen av nätterminalen och filtret var en relativt enkel procedur och handlade mest om att se till att de medföljande kablarna anslöts till rätt hårdvara - det vill säga datorn, nätterminalen, filtret och telefonjacket.

Det finns dock en sak man måste vara uppmärksam på.
Nätterminalen (se bild 1) ska anslutas till det första telejacket på linjen.
Om den ansluts till ett annat telejack och någon lyfter på en telefonlur på linjen så bryts inte bara anslutningen, utan dessutom måste nätterminalen på nytt synkroniseras med stationsutrustningen, vilket tar cirka en minut efter det att förbindelsen har kommit tillaka.

När det sedan var dags att installera mjukvaran så blev det stopp - den medföljande cd-skivan visade sig innehålla Internet Explorer 3.02.
Mjukvaran som Telia levererar till abonnemanget är anpassat till Windows 95 & NT, vilket ledar till problem om man har IE 4.0 eller senare version installerad.

Och alla med Windows 98 har som bekant IE 4 inbackat i operativsystemet.

I det här fallet prövade jag att genomföra instllationen på en dator med Windows 98 och Internet Explorer 5.0beta2.
Eftersom Windows 98 hindrar en installation av äldre filer än de befintliga blev jag tvungnen att manuellt skriva in alla uppgifter som behövdes för att kunna använda min webbläsare tillsammans med ADSL-abonnemanget.

Här dök nästa problem upp.

Telia hade inte bifogat de uppgifter som krävdes för inställningarna i webbläsaren, så redan nu var jag tvungen att ringa till Telias support.

På ett flertal ställen i den medföljande dokumentationen hänvisar Telia till sin telefonsupport för tjänsten och skriver att denna är öppen dygnet runt.

När jag ringde till supporten fick jag dock snart klargjort att vad gällde ADSL kunde support endast erbjudas på kontorstid och då endast vardagar.

Väl kopplad till en person som var insatt i ADSL-tekniken fick jag snabbt rätt uppgifter (se bild 2) och fem minuter senare var jag ute på internet.

Även om programvaran är anpassad för Windows 95 & NT tycker jag nog ändå att det är dåligt av Telia att inte skicka med dokumentation med de uppgifter som behövs för att manuellt kunna ställa in webbläsaren för att kunna koppla upp sig mot Telia.

Programkrascher är ju knappast någon nyhet inom Windows-världen och mycket tid och supportsamtal kan sparas om man har en chans att först själv ställa in sina program när olyckan varit framme eller om man bara vill byta webbläsare.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

TELEFON OCH DATA PÅ EN LINA

ADSL står för Asymmetric Digital Subscriber Line och kommunikationen är som namnet skvallrar om asymmetrisk.

Användaren kan med andra ord ta emot information i en högre hastighet än han kan skicka den.

ADSL erbjuder möjlighet till samtidig data- och telefonkommunikation, då tekniken använder frekvensomfånget mellan 0 kHz och 4 kHz för telefonsamtalen och frekvensområdet mellan 4 kHz och 2,2 MHz för dataöverföringen.

Detta innebär att man kan använda telefonlinjen för både telefonsamtal och dataöverföring samtidigt utan att tappa prestanda på dataöverföringen.
Jämför med ISDN, som använder två kanaler på sammanlagt 128 kbits/s för dataöverföringen, är detta en fördel, då man med ISDN vid telefonsamtal bara kan använda en kanal för dataöverföringen och då har maximal prestanda på 64 kbit/s för denna.

All ADSL-kommunikation sker över den vanliga kopparkabeln som vi redan använder för vår traditionella telefonkommunikation.
För våra telefonsamtal utnyttjas dock endast de första 4 kHz av 2,2 MHz som är möjliga på kopparkabeln.
Nackdelen med tekniken är att prestanda är direkt avhängiga kvaliteten på koppartråden.

ADSL anses bara vara ett reelt bredbandsalternativ om man som användare befinner sig på ett avstånd på maximalt 3-4 kilometer från en basstation.

Visserligen skulle man rent tekniskt kunna tänka sig att lösa detta genom att använda sig av någon typ av signalförstärkare eller slavsändare placerade med jämna mellanrum på linjen, men då försvinner en del av den ekonomiska fördelen av att använda sig av det befintliga nätet och ytterligare investeringar måste göras.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

REELLA PRESTANDA

De prestanda som Telia nu erbjuder i sitt pilottest ger maximala två megabit per sekund i mottagarriktningen och cirka 150 kilobit uppströms.

Det är värt att notera att prestanda på två megabit per sekund endast garanteras till första anslutningspunkt, "därefter kan hastigheten sjunka" som Telia själva säger.

Naturligtvis är det oavsett anslutningsteknik så, att de delar av internet som är hårt belastade av hög trafik eller undermålig hårdvara inte klarar att leverera filer med samma prestanda som du kan ta emot dem med.

Efter att ha använt ADSL-tekniken en månad kan jag konstatera en avsevärd prestandökning jämfört med mitt 56-kilobitsmodem.

Framför allt märks denna skillnad i prestanda så länge surfande sker i Sverige, och den bästa nedladdningshastigheten jag uppnått är 172 kilobyte i sekunden, vilket ska jämföras med de fem kilobyte i sekunden som mitt traditionella modem klarar av att leverera.

Nu klarar naturligtvis servrar i andra länder att leverera goda prestanda och mina nedladdningar sker oftast i en hastighet av mellan 50-80 kilobyte i sekunden.

I många fall går nedladdning av en ny länkad sida lika fort som att vända blad i en tidning, och bättre prestanda än så beöver knappast de flesta hushållsanvändarna i sitt dagliga surfande.

En positiv aspekt av ADSL-uppkopplingen är att den inte som traditionella mode behöver "handskakning" utan kopplar upp omedelbart.

Telia har löst det hela så att när man öppnar sin webbläsare kopplas man direkt upp mot en sida där man skriver in sitt användarnamn och lösenord, och efter att ha skickat uppgifterna är man ute på nätet.

Detta känns som ett mer otvunget förhållande till internet, och jag kommer på mig själv med att leta efter mer information på internet nu än tidigare, då kände jag ett visst motstånd mot att vänta i flera minuter på att få mitt användarnamn och lösenord verifierade efter att modem och modempool skakat hand en bra stund.

Detta gör ju också att Windows 98 och dess "internet-nära" funktioner som exempelvis Active Desktop faktiskt känns mer funktionella och användbara än då man använder sitt uppringda modemabonnemang.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

PÅ ANNAN ORT

Nu kanske det är så att du har mer än en dator, exempelvis en bärbar, eller använder datorn på landet.

Hur gör man då?

Det är knappast aktuellt att ha nätverkskort i samtliga sina datorer och att bära med sig ADSL-modemet till alla platser, särskilt inte då ADSL-modemet är lite drygt dubbelt så stort som ett traditionellt modem.

Telia har löst detta genom att den som tecknar ett ADSL-abonnemang även får ett vanligt internet-abonnemang.
En praktisk lösning för den som vill komma åt internet och e-post även utanför hemmets väggar.

Men då får du naturligtvis också nöja dig de prestanda som ditt gamla modem kan erbjuda dig.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

VAD KOSTAR DET?

Först ska jag påpeka att de priser som jag hänvisar till här när det gäller ADSL är preliminära och gäller under Telias testperiod, och kan komma att justeras när tjänsten släpps som en kommersiell produkt.

I England släpptes nyligen den första kommersiella ADSL-tjänsten riktad till både företag och privatpersoner.
Samma prestanda som Telia nu erbjuder kostar i England drygt 30 000 pund per år, vilket motsvarar cirka 400 000 kronor om året.

Det blir alltså i praktiken omöjligt för privatpersoner att ta del av denna bredbansteknik.

Det som till sist kommer att avgöra om ADSL kommer att bli en framgångsprodukt hos hushållen är naturligtvis kombinationen av prestanda och pris.

Traditionlla modem kostar idag inte många kronor och i många fall får du ett med på köpet när du tecknar ett internetabonnemang hos vissa internetoperatörer, så hårdvarukostnaden blir minimal om man idag väljer ett uppringt modemabonnemang.

Dessutom kan du idag få abonnemang från flera leverantörer och därmed komma undan avgift för denna, annars ligger ett normalabonnemang på prisnivån cirka 150 kronor per månad idag (se bild 3).

När Telia går ut med möjligheten att teckna ADSL-abonnemang kommer man att begära 4000 kronor i inträdasavgift.
Detta plus att ADSL-modemen kommer att kosta en bra slant i initialskedet gör att det kommer att bli en rejäl summa pengar att betala innan du ens kommit ut på nätet (några konkreta prisexempel på nätterminaler har det i skrivande stund inte gått att få tag på).

Månadskostnaden på ADSL-tjänsten är 695 kronor och känns som om den var satt mer efter Telias önskan att snabbt få tillbaka investerade pengar än efter deras prognos om två miljoner bredbansanvändare till år 2000.

Sedan kommer en skillnad i att debitera användandet av tjänsterna att spela en stor roll för kostnaderna av desamma.

De uppringda modemtjänsterna debiteras efter gällande telefontaxa, medan ADSL-tjänsten debiteras efter den trafik på nätet som användaren genererar, oavsett överföringsriktning.
För närvarande är denna trafikkostnad på 50 öre per megabyte.

Detta innebär att de 500-600 megabyte jag vanligtvis genererar i trafik per månad kommer kosta mig upp till 300 kronor (telefonsamtal på linjen debiteras som vanligt på ens teleräkning).

Alltså en månadskostnad på minst 995 kronor för mitt surfande.

Det är dock svårt att dra några slutsatser om hur surfkostnaderna kommer att förändras, då det med en trafikavgift beror på hur du använder internet.

Om du använder internet i huvudsak för att läsa nyheter och information så kanske du inte genererar så mycket nättrafik.
Om du däremot laddar ner mycket data kommer kostnaden att snabbt dra iväg, särskilt initialt, då man på grund av de goda prestanda man har tillgång till gärna lockas att ladda ner fler program än man tidigare gjort.

Den stora frågan är hur många hushåll som kommer att lockas att välja en bredbandsuppkoppling till internet med dessa kostnader framför sig när andra "nöjesinvesteringar" ska vägas in.

Det är för stor skillnad mellan modemabonnemangets 150 kronor per månad, ISDN-abonnemangets 200 kronor per månad och ADSL-abonnemangets 695 kronor i månaden för ett en trafikavgift på 50 öre megabyten ska kännas motiverad.

Vår erfarenhet säger oss också att det är hårdvaran som snabbast sjunker i pris.
Telias tjänster har en tendens att inte sjunka i pris på samma sätt.

Vi ska nog inte heller förvänta oss att det inom de närmaste åren kommer att finnas så många konkurrerande ADSL-tjänster att välja på som kommer att pressa priserna.
De flesta privatanvändare kommer att vänta med ADSL tills priserna har sjunkit - i första hand vad det gäller månadskostnader och trafikavgifter - det är jag säker på.

Roland Casselbrant
(PC-Plus, nr 4, maj 1999, sid 15-17)

[ < < Tillbaka ]