[ Gotland - En kärleksförklaring ]
 Det här är en kärleksförklaring till den underbara plats i vårt land som heter Gotland.
Sedan första gången jag besökte ön 1989 så har jag återkommit nästan varje sommar.
Men det är inte bara på sommaren som Gotland visar sin karraktär.
En blåsig, kall och karg vinterdag får också sin skönhet på ön som jag numera älskar.
Första gången jag satte mina fötter på den gotländska stenrika jorden var sommaren 1989.
Tre år tidigare hade jag med bestämdhet hävdat, ja, till och med lovat att jag aldrig skulle sätta min fot på Gotlang.
Ibland är ett brutet löfte en vinstlott.
Personligen har jag mest hållt mig på den norra delen av ön, det vill säga norr om Visby.
Under den värsta turisttiden försöker jag även att hålla mig så långt ifrån Visby som möjligt.
Visby innanför murarna är otroligt vackert och unikt men kan under semestertid också vara en plåga av t-shirt-försäljare och krims-krams-månglare av alla de slag.
Gotland har förutom sin vackra och jämfört med fastlandet annorlunda natur också andra storslagna upplevelser att erbjuda.
På Gotland finns det fler kyrkor än socknar, och många av dessa kyrkor är uppförda under elva- och tolvhundratalet.
Man kan i vissa kyrkor hitta bibelcitat skrivna med runskrift.
En fantastisk spegel till en tid då vårt folk och vår kultur genomgick stora förändringar (vilka får EMU-omröstningar och liknande att framstå som de simpla frågor de verkligen är. Vad har hänt med förändringsbenägenheten du fege svensk!?!?).
En tid när svenskarna och gotlänningarna lämnade det gamla och kristnades samtidigt som gamla skriftvanor levde kvar under långa tider innan det latinska alfabetet slog igenom i samtliga av samhällets dunkla vrår.
En tid som inte speglas lika tydligt någon annanstans i vårt land.
På Gotland känns det som om tiden har gått i stå och bara väntar på att få öppna sina dörr och låta oss nosa på våra bortglömda arv från bara tusen år tillbaka i tiden.
Ett kort vingslag i historien men ändå så obevekligt onåbart.
För en sann romantiker finns det få andra platser i vårt oerhört vackra land som erbjuder sådana platser för dyrkan av livet som Gotland.
Jag är enormt tacksam för att jag har fått ta del av sidor av Gotland som en turist sällan har chansen att få uppleva.
Att få möta och känna respekt för det faktum att Sverige har genomgått enorma sociala förändringar under 1900-taler.
På en plats som Gotland märks detta mer tydligt och det hårda kärva i livet finns alltid under ytan på den vänlighet som människorna här visar oss besökare.
En person som visade mig detta och fick mig att förstå var Oskar Pettersson;
Tack och vila i frid.
Vila i frid.
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Roland Casselbrant
2003-08-08 (Senast uppdaterad )
[ < < Tillbaka ]
|
